Är arg, finner det så onödigt, så jävla överreagerat. Förstår inte vad du håller på med, varför, jag blir arg för... Fan, tar det nästan i ett utkast här, vill skriva allt, kan inte skriva så jävla kryptiskt om detta. Men du är så jävla omogen och hela skiten är onödig. Men skitsamma, klarar mig bäst utan, imorgon ska jag försvinna. Med folk jag älskar och glömma allt, komma hem sent och vara lycklig, eller inte komma hem alls, lyckorus, jag är lycklig utan dig innerst inne!